Välj en sida

Den här texten publicerades ursprungligen 29.11.2022 som insändare i Hufvudstadsbladet.

I artikeln ”Svenskspråkig Vandaförälder: Mina barn blir utfrysta för att de inte kan finska” (HBL 25.11) går Susanna Lindfors hårt mot de svenska skolorna i Vanda och att man ofta hör finska i dem.

I vår familj är vi helt tvåspråkiga så jag kan inte ta ställning till allting i artikeln, men jag känner inte alls igen den skola som kritiseras i artikeln. Jag har flera gånger diskuterat med min son om hur språkfördelningen på till exempel rasterna är bland kompisarna och varje gång har jag fått höra att det nog inte talas annat än svenska på rasterna. Jo, en del finska ord förekommer säkert, men det är ju en del av den lokala dialekten som talas i Vanda. Detta kan naturligtvis variera från kompiskrets till kompiskrets.

Men tänk om det blev så att de barn som kommer från familjer där svenskan inte är lika stark som finskan i stället skulle styras till de finskspråkiga skolorna? Det skulle kanske öka ”svenskheten” i de svenska skolorna. Men samtidigt skulle de barn som i framtiden gick i finskspråkiga skolor (som nu går i svenska skolor och lär sig flytande svenska) förlora sin kontakt till den finlandssvenska kulturen och vårt språk. Det skulle så småningom leda till att andelen finlandssvenskar minskar i landet. Är det verkligen det vi vill att ska hända?

Jag anser att det är viktigt att ta i beaktande både realiteterna och barnens rättigheter. Jo, barnen ska få undervisning och all annan service i skolan på svenska, men samtidigt måste vi också bereda dem inför ett liv i ett land där finska är dominerande. Annars förlorar våra barn en hel del möjligheter både karriärmässigt och i sitt liv överlag.

När det gäller hobbyn har vi faktiskt lyckats hitta en svenskspråkig hobby åt min son – han är med i scoutkåren Nybyggarna vars verksamhet sker på svenska. Men i vårt fall var inte språket ett måste, det var en bonus då sonen valde hobby. Tvåspråkighet öppnar upp för möjligheter, och genom att ”utsättas” för det andra språket i sin vardag blir man så småningom tvåspråkig i Vanda. Det är inte en dålig sak, det är en stor fördel som man har nytta av hela sitt liv.

Laura Johansson, mamma till ett tvåspråkigt barn, Vanda